Frågor till Skogforsks forskningschefer

Hur involverad är åkarkåren i Skogforsk? Det är trots allt de som ska investera etc i ny teknik på åkarsidan (på samma sätt som skogsentreprenörskåren i skogsbruket)? Arbetar ni med vinstdelningsmodeller etc parallellt med tekniska utredningar?

VSV Frakt är intressent i Skogforsk, så de har en formell inblandning precis som SMF. Därutöver finns starka samarbeten i projekt, inte minst inom ETT. Vinstdelningsmodeller har diskuterats, men det finns inga konkreta arbeten gjorda ännu.

Vi har under denna konferens fått höra mycket om automatisering och effektivisering av maskiner och metoder. Skogsbruket ska effektiviseras mycket och det kommer att krävas färre människor för samma jobb, är det inte stor risk att vi automatiserar bort många jobb? (I jakt på större vinster)

Baksidan av skogsbrukets mekanisering är att många jobb har försvunnit. Samtidgt har det varit en viktig förutsättning för att behålla konkurrenskraften för näringen och att det på så vis funnits jobb kvar. Automation (och annan effektivisering) kan - vid oförändrade avverkningsvolymer - göra att arbetstillfällen rationaliseras bort. En viktig aspekt på automation är även säkerhet samt att förbättra arbetsmiljön och förkorta inlärningstiden.

Har ni helt gett upp frågan kring kilometerskatt?

Nej, vi har gjort ett antal utredningar som belyser effekten av kilometerskatt. De finns samlade på www.skogforsk.se/kmskatt.

Varför låga virkespriser i Mellansverige?

Virkespriset speglar tillgång, efterfrågan och konkurrens. Skogforsk har ingen FoU kring mekanismerna just bakom virkespriserna.

Tänker ni lika mycket på produktion och miljö i erat arbete?

Vår verksamhet utgår från våra intressenters behov. Det betyder att vi över tid kan växla något i hur mycket vi forskar på det ena eller andra. I många frågor gäller 'både och' snarare än 'antingen eller'.

Hur fixar vi en bättre mobiltäckning ute i skogen, en flaskhals för att vi ska kunna använda de digtala hjälpmedlen fullt ut?

Bra fråga. Vi har bl.a. tillsammans med KTH försökt få till ett projekt om 5G i skogen (kraftfulla routers lokalt). Tyvärr har det varit svårt med finansieringen av projektet, så det står och stampar.

Körskador, hur tänker Skogforsk att upparbetning av stormskadad skog ska ske med hänsyn taget till körskador? Beakta tidspress och begränsade planeringsresurser.

Stormskadad skog och dess hantering är ett särskilt kapitel, där förhållandena varierar mycket. Det finns nog ingen patentlösning på hur det ska lösas. Vi tror ändå att samma hjälpmedel som finns på lut i övriga skogsbruket borde vara en hjälp även i stormsammanhang.

Teknikutveckling, effektivitet är målet, ex skotare har blivit större, tyngre lass. Men detta står i konflikt med körskador. Vi behöver en mindre maskinpark för att minska körskador. Hur tänker Skogforsk om detta?

Det finns inget som entydigt pekar på att större maskiner ger större skador. Större markkontaktyta och färre överfarter är faktorer som balanserar större vikt. Vi ser även att metoden har stor betydelse för resultatet.

Är det inte så att det är lag på ett ståndortsanpassat skogsbruk om man hårddrar det? ( låg produktion)

Av skogsvårdslagen framgår att man ska trygga återväxt av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt. I praktiken innebär det att det är viktigt med ståndortsanpassning - att man inte t ex bör sätta gran på för torra och svaga marker för att det såväl finns risk för låg tillväxt som ökad skaderisk av t ex insekter p g a torkstress. Men man ska också ta hänsyn till risk för bl a viltskador, vilket är ett dilemma i viltrika områden där tall är lämpligaste trädslag.