Skogforsk söker svar om höstplantering

Skogsplantering utförs normalt på våren efter att tjälen har gått ur marken och ungefär fram till midsommar (vårplantering), men även på sensommaren-hösten (höstplantering). Jonas Öhlund är skötselforskare på Skogforsk och arbetar bland annat i forskningsprojektet Föryngringskollen. Vid sidan av Skogforsk, som leder projektet, deltar åtta företag från skogsbruket. Sedan starten 2022 görs inventeringar av planteringar över hela landet för att ta reda på varför en så stor andel plantor inte överlever längre än tre år efter plantering. När projektet är genomfört ska 2 500 planteringar ha inventerats. Planteringstidpunkten, vår eller höst, är en av flera parametrar som studeras.
  

Varför är det viktigt att veta om plantorna är planterade på våren eller hösten?

”Man kan säga att vi letar efter tidsmässiga brytpunkter. Eftersom vi vet vilken vecka plantorna planterades, vilka planttyper som använts samt vilka väderförutsättningarna som rådde den aktuella hösten, kan vi beräkna hur sent på året det går att plantera regionalt och lokalt innan riskerna för höga avgångar ökar. Vi kan även direkt jämföra höstplanteringar med vårplanteringar gällande plantöverlevnad och tillväxt. Vi studerar dels vårplanteringar utförda fram till midsommar, dels höstplanteringar utförda från 1 augusti fram till 31 november föregående år. Ju fler år som går i projektet, desto mer tillförlitliga data får vi”, säger Jonas Öhlund.

Har ni kunnat dra några slutsatser så här långt?

”Första året i projektet (2022) testades inventeringsprotokoll, inventeringsmetodik och datalagring. Då ingick endast 120 bestånd varav en dryg tredjedel utgjordes av höstplanteringar. Så fortfarande är det för tidigt i projektet för att kunna dra några slutsatser”.

Studerar ni motsvarande brytpunkter för vårplantering?

”Planteringstidpunkten är en viktig variabel som vi studerar noga både i höst- och vårplanteringarna. Dess betydelse är också kopplad till plantmaterialet. Det har till exempel betydelse om plantorna är i vintervila (fryslagrade) eller i tillväxt vid planteringen. En sen planteringstidpunkt med plantor i vila kan innebära att tillväxtperioden blir för kort för att plantorna ska hinna ”växa klart” innan hösten kommer. Det kan i sin tur innebära en förhöjd risk för framtida plantavgångar och skador.”

Vilka generella för- och nackdelar finns med plantering på våren respektive hösten?

”Om höstplanteringen utförs rätt hinner plantorna utveckla sina rotsystem under hösten och bygga upp resurser i form av näringsämnen och fotosynteskapacitet (barrbiomassa), samt utveckla barranlagen i knopparna. Det ger höstplanterade plantor en bra start påföljande vår. Höstplantering minskar även risken för att plantorna ska dö eller skadas av torka då tillgången på vatten är högre på hösten än på vår och sommar. I tidigare studier har vi sett att höstplanterade plantor kan växa betydligt bättre än vår- och sommarplanterade plantor de första åren efter planteringen. Nackdelarna är att höstplantering kan vara mer riskfyllt än vårplantering då hösten och vinterns väderförutsättningar spelar stor roll för hur väl höstplanteringen lyckas. Det är just därför vi försöker få en bättre förståelse för hur olika planttyper reagerar på olika planteringstidpunkter på hösten i projektet Föryngringskollen”, säger Jonas Öhlund. 
 

Läs mer om Föryngringskollen: 
Plantdöd stoppas i stort projekt
Föryngringskollen - målet är att öka plantöverlevnaden
Föryngringskollen - första årets resultat
Kartläggning av plantlogistik från plantskola till plantering - en förstudie

Läs mer om föryngring på våra temasidor.