Skogforsk i samtal om skog i Bryssel

Helsingfors EU-kontor i Bryssel var medarrangör och upplägget byggde på föredrag och diskussioner med en panel och med publiken.

”Cirka 40 personer var på plats och ungefär lika många följde mötet digitalt. I grunden handlade det om hur vi ska kunna få till ett samtal om skogen snarare än en debatt. Det var ett bra möte med givande diskussioner och god stämning. Jag tror alla var nöjda", säger Lars Högbom, seniorforskare på Skogforsk, och en av de Profor-forskare som höll föredrag.

Bland talarna och panellisterna fanns bland andra Elsi Katainen, ledamot i EU-parlamentet samt representanter för EU-kommissionens Generaldirektorat för miljö (DG ENV) och *ständiga representationer för de nordisk-baltiska länderna. Publiken utgjordes till stor del av representanter för flera EU-länders regionkontor och för Generaldirektoratet för jordbruks- och landsbygdsfrågor (DG Agri).

Lars Högbom, Skogforsk, i talarstolen strax före sitt tal om skogens "trilemma". 

Multifunktionella skogar

Profor-forskarnas föredrag handlade dels om att skogarna i Norden och Baltikum är multifunktionella, något som förutsätter fungerande ekologiska processer, dels om tre mål i EU:s Gröna giv som står i konflikt med varandra (skogens ”trilemma”): omställningen till en biobaserad cirkulär ekonomi med ökat behov av förnybara skogsprodukter, ökad kolinlagring i skogen och restaurering av ekosystem. Föredraget om skogens ”trilemma” hölls av Lars Högbom, Skogforsk, och kan sammanfattas så här:

• Vi har olika åsikter om skogen beroende på vilka vi är och alla åsikter är lika mycket värda, men de står ofta i konflikt med varandra.
• Skogar är multifunktionella och producerar trä, lagrar kol och bidrar till biodiversitet.
• Skogsbruk kan bidra till att främja skogens nyttor och funktioner, men vi måste acceptera nödvändiga avvägningar eftersom vissa mål står i konflikt med varandra.

Lars Högbom betonade också vikten av att föra samtal om skog, gärna ute i skogen.

”Vi måste riva stuprören och se helhetsbilden”, säger han.

Han lyfte också fram forskningsområden, som bör stärkas för att öka kunskapen om hur skogens nyttor ska kunna tas tillvara:

• Marknader för att skapa miljövärden och kollagring – är det bra eller bara ”green washing”?
• Att hitta rätt balans i markanvändningen ur ett landskapsperspektiv.
• Att kombinera data från äldre forskning med dataflöden i dagens högteknologiska skogsbruk.
• Synteser av befintlig forskning. Det är tidskrävande och kostsamt, men viktigt.

Profor är ett nätverk av skogsforskare som, på vetenskaplig grund, förmedlar information om uthålligt nordisk-baltiskt skogsbruk i en växande bioekonomi. Nätverkets forskare kommer från Sverige, Finland, Norge, Estland, Lettland och Litauen. Verksamheten finansieras av SNS, Samnordisk skogsforskning, en organisation med Nordiska Ministerrådet som huvudman.

Efterfrågade forskare

Veckans workshop var den tredje som Profor organiserat i en EU-kontext. Parallellt har tre policy breafs publicerats varav den tredje, ”Skogens alla nyttor”, publicerades inför veckans event. Övriga två har haft titlarna ”Framtida trender i skogsbruket” och ”Nordens multifunktionella skogar”.

”De vi möter, exempelvis nordiska EU-parlamentariker och representanter för olika EU-kontor, säger att vi skogsforskare måste synas mer i Bryssel. Det ska vi göra, men vi måste hålla oss till att förmedla forskningsbaserad information och tydligt hålla rågången till näringslivet. Vi bedriver inte påverkansarbete, det gör branschorganisationerna”, säger Lars Högbom.

*Ständig representationen är en ”förlängd arm” i Bryssel för ett EU-lands regering. Som exempel kan nämnas ´Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen´, vilken är en utlandsmyndighet med 120 medarbetare från Regeringskansliets alla departement. Källa: regeringen.se

Läs mer om Profor.