RAPPORT: Färre älgar ger mindre skogsskador – men uteblivna skademinskningar i vissa områden

Det konstaterar erfarna forskare från olika institutioner, däribland Skogforsk i en ny rapport. I rapporten visar forskarna att skador på skog minskar som en direkt följd av det minskade antalet älgar, även om bilden inte är glasklar.

– Nej, för det finns många olika faktorer som påverkar skadenivåerna, inte bara antalet älgar, säger Märtha Wallgren, som är en av forskarna och Skogforsks representant i projektet.

Ett av skälen till att rapporten tagits fram är att en del myndighetsföreträdare, förvaltare, forskare och jägare misstror metoden för hur skadorna mäts (nationella älgbetesinventeringen, Äbin). För även om älgstammen över tid har minskat i drygt hälften av landets älgförvaltningsområden sedan 2015 är det långt ifrån i alla områden som betesskadorna i skogen har minskat.

– Vi kan inte förvänta oss omedelbara och tydliga gensvar från betesskadorna eftersom även andra faktorer påverkar sambandet. Långsiktigt ser vi dock en säkerställd trend med minskande skador, säger Märtha Wallgren.

Färre älgar och fler tallar

Skademinskningen syns tydligast genom att andelen tallar, som har klarat sig från betesskador, succesivt har ökat i flera områden sedan 2015. Forskarna konstaterar att den kombinerade effekten av en minskad älgstam, och en ännu större relativ ökning av mängden tall, är förklaringen. Fler tallar innebär visserligen att fler tallar också riskerar betesskador, men samtidigt späds skadorna ut på flera träd, vilket gör att den procentuella andelen skadade tallar minskar.

Vidare konstaterar forskarna att Sveriges 131 älgförvaltningsområden har skilda och ibland unika förutsättningar, vilket gör att antalet älgar eller mängden tall inte är tillräckliga underlag för att förklara varför områdena skiljer sig åt gällande andelen betesskadade tallar. Bland annat varierar klimatet. I norra Sverige täcks till exempel de mindre tallarna av snö under delar av året, vilket skyddar dem från bete.

– Snö är en av de faktorer som vi inte styr över, men som kan hjälpa till att förklara varför tallarna i de norra talldominerade områdena skadas i lägre andel än i till exempel Götaland, säger Christer Kalén på Skogsstyrelsen som under många år medverkat till att utveckla den nationella metodiken för Äbin.

Förvaltning på vetenskaplig grund

Älgförvaltningen är tänkt att vila på vetenskapligt grundad kunskap. På grund av tveksamma tolkningar av flera tidigare studier har en obeslutsamhet infunnit sig inom älgförvaltningen. Effekten på betesskador av att minska älgtätheten har ifrågasatts. Resultaten i denna rapport tydliggör att antalet älgar och mängden foder är de två mest relevanta komponenterna varmed betesskadorna kan regleras. I stort sett är det två likvärdiga sätt att reglera betesskadorna, därmed inte sagt att de samhällsekonomiskt är jämförbara.

Bjuder in till webbinarium

Författarna bakom rapporten bjuder in till ett webbinarium på torsdag den 12 december där resultat och slutsatser redovisas mer i detalj.