Drönare kan sättas in vid skogsbränder

I rapporten, som beskriver drönare med en kapacitet att lyfta minst 200 kilo (högkapacitetsdrönare), konstateras samtidigt att drönare inte är användbara för direkt släckning av vare sig brandfronter eller glödbränder.

”Däremot skulle de kunna användas vid förbevattning och släckning av en brand som upptäcks i ett mycket tidigt skede. Men transport av vatten till tankar i terrängen är det användningsområde som är mest troligt. Tankarna kopplas i så fall in i ett trycksatt slangsystem som används av markpersonal för att bekämpa glödhärdar”, säger Kari Hyll, Skogforsk, som skrivit rapporten tillsammans med kollegan Tomas Johanneson, Skogforsk.

Finns frågetecken

I rapporten konstateras också att det behövs mer kunskap om vilka skogsbränder som drönare kan detektera, hur de kan följa brandens utveckling och vilka sensorer och flyghöjder som är lämpliga för dessa uppgifter.

”Vi behöver också veta mer om batterikapaciteter för eldrivna drönare och vilka flygtider som kan förväntas i praktisk drift. Dessutom ser vi ett behov av operativa scenarioövningar för att ge kunskap om hur drönare används som mest effektivt vid olika förhållanden”, säger Tomas Johannesson.

Vidare konstateras att: 

• det är en fördel om drönare även kan antända planerade bränder, exempelvis vid begränsningslinjer eller naturvårdsbränningar,
• eldrift är att föredra med avseende på utsläpp av koldioxid,
• lyftanordningar och fästen, för exempelvis containrar eller korgar, bör vara standardiserade.

Behov av information

Ska högkapacitetsdrönare för bekämpning av skogsbränder kunna införas krävs också att ett utförligt, validerat informationsmaterial om konceptet tas fram. Informationen bör i första hand riktas till Räddningstjänsten då det är räddningsledaren som beställer flygresurser vid skogsbränder.

”Drönarpiloter, som enligt nuvarande lagstiftning är skyldiga att vara närvarande på plats, skulle också behöva en grundläggande förståelse för brandbeteende och kännedom om taktik, metoder och teknik för skogsbrandsläckning. Vi anser också att regelverket kring drönarflygning generellt behöver utvecklas för att drönarnas fulla potential ska kunna utnyttjas”, säger Kari Hyll.

Rapporten är en del av projektet ”Högkapacitetsdrönare för skogsbrandsbekämpning”, finansierat av Vinnova inom programmet “Drönare för ett säkrare samhälle”. Projektet har genomförts av Skogforsk i samarbete med AirForestry, Holmen Skog och Luftfartsverket.

Läs mer och ta del av hela rapporten samt en projektfilm HÄR.