Radiovågor genom massaved – försök för framtida mätning av fukthalt

De flesta massabruk vill ha färsk massaved. Men hur vet de om virket är färskt? En traditionell metod är att med en yxa testa hur lätt det är att avbarka stockarna – ju färskare stocken är desto lättare lossnar barken. Men i takt med att allt fler massavedstravar mäts genom fjärrmätning blir det svårare att bedöma färskheten, eftersom den inte går att utläsa från fjärrmätningsbilderna.

Fukthalt kan användas som ett mått på färskhet . Att mäta fukthalt på rundved är idag omständligt. Metoderna handlar antingen om att såga av en trissa som vägs, torkas och sedan vägs igen. En annan metod är att använda en motorsåg med spånsamlare för att på spånprovet göra en liknande analys. Mätningen tar minst 24 timmar. Det manuella arbetet ger en mycket hög kostnad för att mäta det antalet stockar som krävs för att få ett representativt värde på travens fukthalt.

I VELOX-projektet utvecklas radiovågsbaserade metoder för att mäta fukthalt bland annat genom flisskäppor och i flislastskopor. I tidigare delprojekt konstaterades att metoden också borde ha potential för att mäta på rundved och ett försök gjordes. Tre travar med färsk massaved mättes med hjälp av en sändare på ena sidan traven och en mottagare på andra sidan. Jämfört med flis så har en skäppa rundved mindre andel luft, vilket gör att mer av radiosignalen absorberas av materialet. Signalen kunde då mätas genom en av de tre travarna, medan signalen för de andra travarna blev för svag.

Sedan dess har Radarbolaget utvecklat tekniken för radiolänkmottagaren och ett nytt försök genomfördes nyligen hos BillerudKorsnäs i Gävle. Målet var att se hur långt igenom en färsk massavedstrave som signalen nu kunde mätas. Om signalen går igenom färsk massaved kommer den utan problem också att gå igenom torr massaved, eftersom signalen absorberas mindre ju torrare materialet är. Mätutrustningen bestod av två bredbandiga radiolänksystem. Av praktiska skäl lastades stockarna på höjden istället för på bredden.

Massaveden lastades i fem omgångar där målet var att öka varje lager med ungefär 50 cm per försök. Eftersom en normal massavedstrave är cirka 2,5 meter bred och metoden måste kunna mäta igenom det, var det viktigt att det sista lagret skulle vara väsentligt högre än så.

Figur 1. Färsk massaved lastad i lager med ökande höjd. Den vänstra vedtraven är ungefär 50 cm medan den högra är ungefär 2,8 meter. Foto: Kari Hyll

I det här försöket kunde radiosignalen glädjande nog mätas genom alla lager, även det sista som var 2,82 m tjockt. En tidigare modell som hade använts för beräkning av fukthalt i flis gav medelfukthalten 50 %, vilket sannolikt låg ganska nära den verkliga fukthalten.

I nästa steg av metodutvecklingen väntar flera viktiga steg.

• Radiosignalens styrka och utformning behöver optimeras för den här tillämpningen.
• Försök behöver göras där fukthalten hos stockarna också mäts samtidigt men på manuellt vis.
• Många olika sorters travar behöver mätas för att visa att metoden klarar av olika förhållanden.
• Försök på fruset virke behöver göras.

Det är sedan tidigare känt att radiomätningen blir svårare när virket är fruset, eftersom den mätta signalen påminner om den för torrt virke. I det här försöket skedde mätningarna med bredbandiga radiovågor som är reglerade av ETSI-standarder. Signalerna är ofarliga men utrustningen måste designas så att den inte stör andra radiosändningar. Givetvis behöver även det praktiska uppförandet beaktas från starten, så att mätningen kan ske på ett logistiskt smidigt sätt.