Att vidta hänsynsåtgärder till vatten är en förutsättning för ett hållbart skogsbruk. Hänsynsåtgärder till vatten, till exempel i form av kantzoner, finns med i skogsvårdslagen (skyddszoner med träd och buskar), skogsbrukets målbilder för god miljöhänsyn och FSC och PEFCs certifieringsstandarder. Idag rekommenderas ofta att börja planeringen tidigt under omloppstiden. I skogsbrukets målbilder för god miljöhänsyn ges exempel på hur man kan gå till väga i samband med röjning och gallring Skogsstyrelsen – Målbilder för god miljöhänsyn. Målbilderna för röjning och gallring bygger främst på praktisk erfarenhet eftersom det vetenskapliga underlaget är litet. Mer kunskap om vilken gallringsregim som är lämplig för att öka lövandelen i enskiktad grandominerad strandnära skog i Sverige kan bidra till att mer funktionella kantzoner skapas.

Det finns sparsamt med information om hur den strandnära skogen ser ut i Sverige idag. I ett tidigare projekt (finansierat av Skogssällskapet) inventerades strandnära skog på produktiv skogsmark under 2014. En 30 m bred zon, uppdelad i 0–5 m, 5–15 m och 15–30 m från strandkanten, inventerades intill 38 vattendragsavsnitt. Resultaten visade att den 5 m breda zonen närmast vatten hade den lägsta volymen tall, högsta volymen gran, björk och lövträd samt högst stamantal och relativ andel al (Ring m.fl. 2018b). I samma projekt simulerades kantzonens utveckling vid olika skötselalternativ (Sonesson m.fl. 2020). Resultaten belyser att det kan finnas konflikter mellan de olika funktioner en kantzon förväntas uppfylla. Att lämna en orörd kantzon för fri utveckling ledde till minskad lövandel men stora mängder grov död ved. Motsatsen gällde för lövgynnande gallring, mindre död ved men mer lövträd. Både förekomst av död ved och lövträd är potentiellt viktiga både för vattendraget och terrester fauna och flora i kantzonen.

Projektets mål

1) Att öka kunskapen om de kortsiktiga effekterna på mark-, busk- och trädvegetation av fyra olika gallringsregimer i 15 m breda zoner utmed små vattendrag i grandominerad strandskog.

2) Att skapa förutsättningar för fortsatt uppföljning under de kommande 20–30 åren för att belysa långsiktiga effekter.

Metod

Fyra typer av gallring studeras i cirka 15 m breda zoner i grandominerade bestånd intill vattendrag i Svealand:

1) Ingen gallring

2) Gallring enligt "Gallringsmall för barr och löv"

3) Hårdare gallring

4) Alla barrträd gallras bort

Varje gallringsbehandling görs i en cirka 15 m bred zon längs en ca 50 m lång sträcka utmed varje vattendrag. Mätningarna görs i de mittersta 30 m för att undvika inverkan från närliggande mark.

Bestånden är grandominerade och deras funktionalitet som kantzon bedöms öka av att på sikt få en högre andel lövträd. Funktionaliteten bedöms utifrån: 1) andel lövträd, 2) grad av skiktning (enskiktat-flerskiktat) och 3) fältskiktets täckningsgrad och sammansättning. Funktionaliteten anses öka om gallringen, jämfört med behandlingen ingen gallring, leder till ökad lövandel, ökad skiktning och högre täckningsgrad för fältskiktet och/eller att fler kategorier av fältskiktsarter finns representerade.

Trädskiktet har mätts in och täckningsgrader för olika arter eller artgrupper i botten-, fält- och buskskikt inventerats före och efter gallring.

Figur 1. Schematisk skiss över hur en försökslokal kan se ut. Fyra 50 m långa och 15 m breda provytor läggs ut längs med ett permanent vattendrag. De fyra gallringsbehandlingarna görs vid varje vattendrag.

Finansiärer

Studien finansieras av Skogssällskapet och Formas (projekt 2021-02426_Formas) genom projektet MUST DEFINE  (”Att genom intressentdialoger och försöksytor precisera de svenska målbilderna för funktionella kantzoner mot vattendrag”) som leds av forskare vid SLU. Studien ska pågå under 2021–2025. Målet är att följa försöken under kommande decennier i nya projekt.