Betets effekter för tallens tillväxt och skador – BETT

BETT – Betets Effekter för Tallens Tillväxt och skador. Så heter den långliggande studie som ska ge information om viltets påverkan på volym och kvalitet i "vanlig" svensk tallskog. Studien ska även belysa de slutliga ekonomiska förlusterna som betet orsakar.

Tidigare studier har visat omfattningen av betesskador vid extrem älgtäthet. Denna studie ska istället belysa effekterna av lågt till medelhögt betestryck och de sju försöksytorna är förlagda till spridda delar av landet.

Försöken

De sju försöksytorna ligger i Västerbotten, Västernorrland, Dalarna, Värmland, Västmanland/Örebro, Östergötland och Småland. Inom varje område har tre bestånd med olika boniteter låg, medelgod och hög) valts ut.

Projektet anlades redan i föryngringsstadiet, efter markberedning men innan plantering, och kommer att generera data under lång tid. Under de första åren kommer plantbete att kunna studeras och först efter cirka 30–40 år, då träden har vuxit ur älgbeteshöjd, görs de slutliga mätningarna av betets effekter på höjd- och volymtillväxt.

Försöksupplägget innefattar en hägnad yta per bestånd och fyra ohägnade ytor där klövvilt kan beta fritt. Det finns hägn av två storlekar, 40x80 m och 40x110 m. Inom varje hägn finns en del med tallar och en del med granar. Inom de större hägnen finns dessutom en del avsatt för simulerat bete. Inräknat i hägnarealerna finns 5 meters buffertzon runt forskningsytorna. De två typerna av upplägg kan se ut som följer:

Typ 1

Typ 2

Årlig inventering

Inventeringar görs årligen på alla planterade stammar, cirka 30 000 stycken. Inventeringarna görs på hösten då det senaste årets tillväxt är lätt att urskilja på plantorna och de unga träden, samt att vinterbetet av den färska årstillväxten inte ännu har tagit fart. Variabler som registreras inkluderar:

• Tillväxt i form av höjd, längd på toppskott och diameter i brösthöjd.
• Eventuellt bete uppdelat på toppskott- och sidoskottsbetning, stambrott, barkgnag.
• I förekommande fall registreras skador både utifrån karaktär (till exempel sprötkvist, stamböj) och svårighetsgrad.