FAQ - vanliga frågor

Hur fungerar Plantval?

Plantval är ett verktyg som ska ge beslutsunderlag för att välja rätt skogsodlingsmaterial (från fröplantager och bestånd) genom att rangordna deras prestation på vald planteringstrakt. Plantvals modeller beräknar hur trädens överlevnad och tillväxt ändras när man flyttar dem till andra ljus- och klimatförhållanden och är baserade på ett omfattande nätverk av långliggande fältförsök och moderna klimatdata.

I Plantval begränsas svenska områden där skogsodlingsmaterialet får ett rangordningvärde i huvudsak baserat på modellernas giltighetsområde, men för södra Sverige kombineras detta med lämplig/tillhörande frözon. Den tillåtna användningen av skogsodlingsmaterial av tall omfattar nästan alltid ett större område än vad som visas i Plantval, som begränsas av sina modellers giltighetsområde. Även finska frökällor kan användas i Sverige och den tillåtna användningen för dessa går att hitta via följande länk.

För finska områden begränsas Plantval istället av förutbestämda zoner, inom vilka skogsodlingsmaterialet får ett rangordningvärde. Dessa zoner motsvarar tillåten användning i Finland.

Se under ”läs mer” för såväl detaljer om modellerna och deras begränsningar samt länk till tillåten användning i Sverige.

Hur rangordnar Plantval fröplantagerna?

Plantval rangordnar fröplantagerna efter ett prestationsindex. Det är en skattning av arealproduktion över en omloppstid och är en sammanvägning av överlevnad och tillväxt på en given planteringslokal. Indexet anges i relativtal i förhållande till om man hade använt oförädlat lokalt beståndsfrö. Som exempel betyder 120 att en fröplantage antas producera 20% högre volym över en omloppstid jämfört med beståndsfrö.

Rangordning efter tillväxt eller överlevnad
Det går också att rangordna fröplantagerna på annat sätt. För både överlevnad och tillväxt finns möjligheten att sortera plantagerna på dessa egenskaper i rangordningslistan. Till exempel kanske man vill se hur rangordning av plantagerna efter överlevnad på en kärv lokal ser ut. Tillväxt anges precis som prestationsindexet i relativtal jämfört med lokalt beståndsfrö medan överlevnad anges i procent.

Vad är inkorsningsprocent och hur påverkar det fröplantagernas egenskaper?

Egenskaperna hos en skörd från en fröplantage består till lika stor del av genbidraget från moderträden som fädernas pollen. Moderträden är de utvalda träden som står i fröplantagen medan pollenbidraget både kommer från fröplantageträden och från omgivande träd i kringliggande bestånd. Inkorsningsprocent beskriver hur stor andel av det pollen som bidrar till plantageskörden som kommer från kringliggande bestånd. En inkorsningsprocent på 100 betyder att allt frö i plantageskörden har pollinerats av träd utanför plantagen medan 50 betyder att hälften av fröet i plantageskörden har pollinerats av träd i plantagen och den andra hälften har pollinerats från träd utanför plantagen. När plantagen är ung och precis har börjat producera kottar finns ännu inget eget pollen från plantagen. Det beror på att pollenproduktionen generellt sett startar senare än kottproduktionen hos tall. När plantagen blir äldre börjar plantageträden producera pollen i allt högre grad och inkorsningsprocenten går ner. I Plantval följer denna utveckling en modell där det tar ungefär 10 år innan pollenproduktionen är maximal. Vid full pollenproduktion har inkorsningsprocenten sjunkit till 40%, vilket då innebär att 60% av pollen kommer från plantagens träd. Starttidpunkt för pollenproduktion sätts individuellt för varje plantage när faktisk pollenproduktion observerats.

Graden av inkorsning påverkar fröplantageskördens egenskaper huvudsakligen på två sätt. Dels genom att inkorsande pollen är oförädlat och sänker den genetiska vinstnivån, både för tillväxt och överlevnad. Ju lägre inkorsning desto högre genetisk vinstnivå. Men inkorsningen påverkar också plantageskördens standardiserade ursprung och därmed dess reaktionsmönster. En del fröplantager är placerade i ett sydligare och därmed lite mildare klimat än plantageklonernas ursprung för att öka chanserna för goda fröskördar. Det innebär dock också att plantageskörden kommer att få ett sydligare och mindre härdigt beteende, speciellt då den är ung med hög inkorsningsprocent. Ju äldre plantagen blir desto mer kommer plantageträdens egenskaper att dominera plantageskördens beteende.

Hur tar Plantvals beslutsunderlag hänsyn till klimatförändringar?

I Plantval beräknas överlevnaden i dagens klimat medan tillväxten beräknas i ett framtida klimat, ungefär efter halva trädens omloppstid. Detta motsvarar medelklimatet år 2050 som tagits fram från klimatscenario SRES-A1B. Vi har gjort bedömningen att det är det bästa sättet att väga samman överlevnadsförmåga och tillväxtpotential. Den absoluta merparten av avgångarna i tallbestånd sker redan i plant- och ungskogsfasen, innan träden nått en höjd av 2.5 meter. Därför bedömer vi att det är dagens klimat som är det viktigaste för överlevnaden. För tillväxten kommer det framtida klimatet att påverka träden under hela omloppstiden. Den högsta årliga tillväxten inträffar ungefär i mitten av omloppstiden, vilket översatt i våra förhållanden motsvarar ungefär år 2050. På så vis tar Plantval hänsyn till att plantorna dels måste klara dagens klimat för att överleva i unga år men också att de kan dra nytta av den ökade tillväxtpotentialen vid ett varmare klimat.

Vad händer när jag väljer ”dagens klimat”?

I dagsläget finns bara ett klimatscenario tillgängligt (SRES-A1B) förutom möjligheten att välja ”dagens klimat”. Om det senare väljs innebär det att även tillväxten beräknas i nuvarande klimat och därför inkluderas inte effekten av ett varmare klimat senare under omloppstiden. Den huvudsakliga idén är att användaren ska ha möjlighet att kunna bedöma dessa effekter själv om man känner sig osäker på omfattningen och påverkan av dem.

Varför ser jag en ruta när jag klickar på kartan?

Rutan är en del av ett rutnät som täcker både Sverige (4x4 km) och Finland (10x10 km). Det är den hösta rumsliga upplösning vi i dagsläget kan få i respektive land där vi kan beräkna effekterna av ett framtida klimat genom att lägga till scenariodata. Rutan är samtidigt modellens upplösning och det är medelklimatet inom denna ruta som ligger till grund för beslutsunderlaget. Rutans storlek är alltså en avvägning mellan hög rumslig upplösning och förmågan att på ett tillförlitligt sätt kunna räkna med framtida klimatiska förutsättningar.

Vad betyder lokalklimatisk justering och hur fungerar det?

Lokalklimatisk justering är en möjlighet att justera Plantvals beslutsunderlag för avvikande växtförhållanden inom den valda rutan. Beslutsunderlaget som anges i utgångläget i Plantval gäller för medelförhållandet inom den valda rutan, men planteringslokalens förhållanden kan i vissa fall avvika från detta medelförhållande och det kan då vara viktigt att kunna justera dessa förhållanden så att de bättre överensstämmer med planteringslokalens. Exempel på förhållandena som kan ge kärvare förhållanden är nordexponering, lutningsgrad, frostrisk, dränering och avsaknad av eller dålig markberedning och vice versa för mildare förhållanden. Tyvärr så finns ännu inte några modeller tillgängliga för att närmare kunna reglera varierande förhållanden utan vi har istället skapat två alternativ. ”Mild lokal” som är 100 dygnsgrader högre och ”kärv lokal” som är 100 dygnsgrader lägre en medelförhållandet i rutan. Vad temperatursumma och en dygnsgrad motsvarar finns beskrivet nedan.

Vad är temperatursumma och hur mycket är en dygnsgrad?

Temperatursumma är ett begrepp som är vanligt för att beskriva tillväxtförutsättningar i bl.a. skogliga sammanhang. I vårt fall är det den genomsnittliga summan av antal dygn × dygnsmedeltemperatur över +5°C under vegetationsperioden. Om det är +6°C i medeltemperatur i ett dygn under vegetationsperioden ackumuleras alltså en dygnsgrad. I dagens klimat varierar temperatursumman mellan cirka 1600 dygnsgrader på de gynnsammaste lokalerna i södra Sverige ner till 700-800 dygnsgrader på kärva lokaler i Norrlands inland.

Vi har valt att definiera en mild respektive kärv lokal genom att addera eller dra ifrån 100 dygnsgrader. Det skulle ungefär motsvara en skillnad på en grad i medeltemperatur under vegetationsperioden på kärvare lokaler i norra Sverige och en halv grad på gynnsammare lokaler i Syd- och Mellansverige.

Varför kan jag inte justera höjden på planteringslokalen?

I en äldre version av Plantval kunde man välja höjden på planteringslokalen för att styra dess kärvhet. De modellerna var dock baserade på förenklade klimatdata och i de nya modellerna fångas mycket av den rumsliga och klimatiska variationen upp i den högupplösta rutnätsstrukturen. Det innebär att höjden inte på samma sätt styr lokalens klimatiska förutsättningar utan det är istället temperatursumman. Därför är det inte höjden utan temperatursumman som måste justeras för att ange om planteringslokalen är kärvare eller mildare än rutans medelförhållanden. Lite förenklat och givet att alla andra förutsättningar är lika kan man dock säga att 100 dygnsgrader motsvarar en altitudförflyttning om ca 100 m på en kärv lokal och ca 75 m på en mild lokal.

Varför ingår plantmaterial med sydligare ursprung ganska långt norrut?

Det har uppmärksammats att fröplantager tillhörande sydligare frözoner kan prestera bra längre norrut än tidigare i den nya versionen av Plantval. Det här beror i huvudsak på att modellerna och beslutsunderlaget nu uttryckligt tar hänsyn till effekterna av ett varmare klimat i framtiden. På mildare lokaler i Mellansverige och längs Norrlandskusten kan plantmaterial med lite senare tillväxtavslutning använda mer av vegetationsperioden på hösten i ett varmare klimat. Det innebär att på milda lokaler så blir effekten att en lite längre nordförflyttning än tidigare är möjlig och ger ökad tillväxt. Effekten syns tydligt om man på en planteringslokal väljer att jämföra med beslutsunderlaget i ”dagens klimat” vilket innebär att man inte tar hänsyn till det varmare klimatets ökade produktionspotential.

Hur kan jag veta om det finns frö/plantor för den plantage jag är intresserad av?

Plantval visar alla plantager som är registrerade och anses vara lämpliga för den valda planteringslokalen. Det innebär alltså att bara för att Plantvals beslutsunderlag inkluderar en viss plantage behöver det inte vara så att det finns tillgång på frö eller plantor från den. När man valt en plantage finns mer information att få om man klickar på den. Där står bland annat vilka bolag och organisationer som äger plantagen. Det kan ge en vägledning i vilken plantskola eller leverantör som kan kontaktas för mer information om tillgänglighet. Äldre plantager där frö inte längre finns tillgängligt tas bort efter hand på begäran av plantageägarna.

Hur är plantagekartorna gjorda?

Plantagekartorna visar lämpligt område för plantering (se även stycket "Hur fungerar Plantval?") och färgskalan visar hur mycket bättre plantagen är än lokalt, oförädlat material. En mörkare färg anger områden där fröplantagen är mycket bättre och en ljusare färg att den är lite bättre. Eftersom färgskalan är standardiserad så kan olika fröplantagers kartor direkt jämföras med varandra.