Systemkostnader, logistik och kvalitetsaspekter för stubbränslen

De systemkedjor som använts i samband med stubbskörd, har byggt på erfarenheter från grot och rundvirke utan att några egentliga analyser av systemens lämplighet för stubbskörd gjorts. I detta arbete har vi använt data från ett flertal olika studier och satt ihop dem till sammanlagt sju tänkbara systemkedjor för hantering av stubbränsle. För ändamålet har vi använt ett datoriserat simuleringsverktyg som kan ta hänsyn till alla de slumpmässiga effekter som uppstår i en systemkedja under ett helt verksamhetsår.

De system som testats är sönderdelning med tre olika alternativ där varje sönderdelningsalternativ haft två transportalternativ samt ett system med transport av lösa stubbdelar till industri för sönderdelning där.

Av resultaten framgår att systemet med lösa stubbdelar fort tappar i ekonomisk bärkraft med ökande transportavstånd och därför inte bör användas när avståndet till mottagaren är längre än ca 50 km. Mest kostnadseffektivt var att krossa stubbarna på avlägg och lagra materialet i hög utan någon form av siktning och att senare hämta materialet med skopflisbilar. Detta system kräver god tillgång på sådana lastbilar särskilt om transportavstånden är långa. Krossning och siktning på avlägget höjer energiinnehållet tack vare minskade andelar föroreningar i flisen men det innebär också att det krävs fler maskiner på avlägget för att systemet skall kunna fungera. Även för dessa system gäller att flisning på mark för senare hämtning med skopflisbil i regel är mer kostnadseffektivt än att flisa direkt i containerbilar.