Småskaliga metoder för att ta tillvara spridda skadade träd

När skadade träd lämnas ökar också risken för ytterligare skador från insekter som exempelvis granbarkborren. Småskaliga metoder har ofta fördelar i dessa typer av arbeten, men arbetet är förenat med extra hög risk för olyckor och andra typer av problem, vilka utgör hinder för effektivt tillvaratagande i tid och förebyggande av skador av granbarkborren.

I rapporten "Motormanuellt tillvaratagande av spridda skadade träd – Regelverk, risker och arbetsmetoder"  (som finns att läsa i sin helhet under "Läs mer" längre ner på sidan) sammanfattas befintliga motormanuella arbetsmetoder och hur föreskrifter och certifieringar påverkar småskalig verksamhet.

Utifrån bedömda brister och behov har olika alternativ utretts och utvecklats med syfte att minska risker och underlätta arbetet. Här listas några av resultaten:

• Arbetsmiljölagen, kollektivavtal och certifieringar ställer krav för att minska risken för olycksfall och arbetsskador. Egenföretagare har ofta undantag från vissa arbetsmiljökrav som kompetens och förbud att arbeta ensam vid särskilt farliga arbeten.
• Certifieringssystem ställer höga krav på entreprenörer, vilket kan vara ett hinder för att kunna använda de småskaliga metoderna. Vid ren självverksamhet och samverkan mellan skogsägare är dock kraven lägre.
• Certifieringsregler kan i praktiken begränsa ett effektivt förebyggande arbete mot granbarkborren, då det ofta krävs att lämna relativt stora volymer vindfällda träd. Undantag är vid ett av Skogsstyrelsen förklarat bekämpningsområde (i praktiken för sent för att kunna arbeta förebyggande) eller vid dokumenterad risk. En dokumentationsblankett för bedömd risk är därför ett alternativ när certifieringsregler gäller.
• Befintliga motormanuella arbetsmetoder för vindfällda träd beskrivs i korthet. Det finns brister när det gäller att bedöma risken för kontakt med grenar vid trädfällning (risk för fastfällning) och metoder där en vinsch används för att lättare kunna dra ner träd som fastnat.
• Studier visar att torra granar börjar falla fritt vid betydligt högre lutningsvinkel och långsammare än friska träd. Den maximala fallhastigheten är dock ungefär densamma. Med extra smal brytmån börjar torra träd falla vid ungefär samma lutning som friska.
• I kombination med styvare grenar och mindre vikt ökar därför risken för fastfällning kraftigt. Om de döda träden har stått ett tag ökar också risken för att träd knäcks och träddelar träffar huggaren.
• Sätt och modeller presenteras för att bedöma risken för kontakt med grenar under trädets fall.
• Tester visar att någon form av skida/släde kan underlätta nedtagning av fastfällda träd, särskilt när det finns tillgång till vinsch.