Teknik för ökad spårbarhet och bättre plantöverlevnad

Plantering är den vanligaste föryngringsmetoden i Sverige, men en betydande andel plantor dör innan de hinner etablera sig, vilket påverkar skogens framtida utveckling. Storsatsningen Föryngringskollen undersöker den höga dödligheten av plantor men beskriver inte påverkan av plantornas resa från plantskola till föryngringsplats. Vi vet att påfrestande leveransmiljö och långa ledtider kan skada plantor och påverka deras vitalitet, men kunskap saknas om hur transport och lagring faktiskt påverkar föryngringens resultat. Spårbarhetsteknik som används i andra branscher kan ge nya insikter och möjligheter i dessa processer. Projektet syftade till att ta fram och testa metoder för att spåra plantor och dokumentera transport- och lagringsförhållanden för underlättad logistik och förbättrad plantöverlevnad.

Projektet genomfördes under höstplanteringssäsongen och omfattade fyra fallstudier med utgång från tre olika plantskolor, där RFID-teknik användes för att spåra plantor från plantskola till terminal och föryngringsplats. Två fallstudier genomfördes från Stora Ensos plantskola i Sör Amsberg, en från SCAs plantskola i Bogrundet och en från Svenska Skogsplantors plantskola i Vibytorp. Spårningen omfattade både handhållen RFID-skanningar vid olika transport- och lagringspunkter samt användning av GNSS-system för att utvärdera kompletterande möjligheter. RFID-systemet av Turck Vilant Systems möjliggjorde identifiering av plantkartongernas unika identiteter och registrering av plats och hantering i systemet Visibillity manager med en central databas, där även transportstatus och mottagningsinformation dokumenterades (Figur 1).

Figur 1. En översiktskarta av var de märkta plantkartongerna befinner sig. Varje plats i systemet har en koordinat associerad med sig. Med skanningarna flyttas kartongernas unika identitet mellan platserna samt sparas övrig information som till exempel tidsstämpel.

För att undersöka plantornas leveransmiljö användes temperaturloggar och GNSS-spårare, i fallstudierna med utgång från Sör Amsberg (Figur 2 ). Loggarna, av typen RC-51H från Elitech, registrerade temperatur och luftfuktighet var femtonde minut och placerades inuti plantlådorna. GNSS-spåraren MaxiTracker från Swetrack användes för att verifiera och visualisera transportsträckorna.

Figur 2. Till vänster en kartbild som går att få fram från GNSS-spåraren. Det blå spåret visar var den har varit, den svarta fyrkanten var den är och triangel var den startade. Till höger en datarapport från en av loggarna som sparade temperatur och relativ luftfuktighet.

RFID-systemet möjliggjorde dokumentation av plantors transport, men inläsningarna var inte alltid fullständiga. Ofullständiga inläsningar berodde generellt på ovana att använda tekniken, i vissa fall uteblev inläsningar helt, detta kunde förklaras med otillräcklig information om hur många etiketter som skulle läsas in och i vissa undantagsfall tekniska problem. Läsbarheten av RFID-etiketterna varierade beroende på avstånd och vinkel, men tester visade att inläsningen var tillförlitlig när användaren hade vana och lämpliga inställningar på läsaren. Alla klimat- och GNSS-loggar återvände utan problem. Resultaten visade att temperaturen i plantlådorna höll sig under 30 grader, och luftfuktigheten förblev hög. GNSS-spårningen verifierade transportvägen och alla loggar fungerade genom hela försöket.

Här är en sammanfattning av rapportens resultat: 

• Tekniken är mogen och fungerar som väntat.
• Priset på tekniken är i sammanhanget inte orimlig.
• Den testade RFID-tekniken har potential att förbättra spårbarheten och transparensen i plantlogistikkedjan genom att dokumentera tid och plats i kedjan på ett tillgängligt sätt.
• Implementering av systemet kräver grundläggande arbetsrutiner.
• För de som hanterar få enheter används förslagsvis en enklare telefonlösning som är kopplat till samma system.
• Klimatdokumentation är genomförbart utan problem men någon måste tolka informationen.
• Standardisering av informationsflödet rekommenderas för en framtida implementering för underlättad kommunikation mellan olika aktörer och system.

Tackord

Vi vill tacka finansiärer och deltagande företag. Studien har finansierats av Seydlitz MP Bolagen, Plantsamverkansgruppen samt Skogforsk. I studien deltog Stora Enso, Holmen, Svenska skogsplantor samt SCA med personal och resurser.