eva.ring@skogforsk.se
070 - 518 87 20
Eva Ring, Seniorforskare
Markskador vid drivning
Bild: Eva Ring/Skogforsk
Minskade körskador i samband med slutavverkning. Det är målet för den studie som Skogforsk utför tillsammans med SLU och Umeå universitet.
Under den första fasen av studien gjordes en attitydundersökning hos maskinförare och entreprenörer och två fältförsök etablerades. Målet är att följa dessa fältförsök under lång tid, förhoppningsvis under de kommande 20-30 åren.
Attitydundersökning
Syftet är att identifiera hinder och orsaker som leder till körskador i samband med skogsbruk.
En enkät delades ut i samband med de hundratalet kurser "Skogsbruk vid vatten och känsliga marker" som SMF Skogsentreprenörerna anlitade Skogforsk för att utföra under 2010. Cirka 1 500 svar erhölls. Huvuddelen av de svarande arbetade som skogsentreprenörer eller maskinförare.
Enkätsvaren har analyserats och publicerats, både vetenskapligt och populärt.
Fältstudie
Syftet är att undersöka hur körning påverkar marken i olika delar av en sluttning och utvärdera effekten av att täcka marken med ris eller stockmattor. Denna typ av kunskap kan bidra till att förbättra drivningsplaneringen för att minska påverkan på miljön.
Två fältförsök har anlagts i Västerbotten. På provytor har följande behandlingar gjorts: Ingen körning, körning på ris, körning utan markskydd, körning på stockbroar (endast i det ena fältförsöket).
I samband med körbehandlingarna mättes spårdjup och tidsåtgång . Därefter har data samlats in om kvicksilverhalter i grundvattnet (metylkvicksilver och total kvicksilver), grundvattennivåer och väderdata. Provytorna planterades år 2014 och föryngringsresultatet följs sedan dess.
Stöd
Studien har finansierats av Formas (projekt 2010-1168 och 2010-0089), forskningsprogrammet Future Forests, forskningsprogrammet EFFORTE (finansierat av Bio Based Industries Joint Undertaking under European Unions Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement Nr 720712), Energimyndigheten (projekt 41997-1), stiftelsen Svea Janssons Skogsfond, Norrskogs Forskningsstiftelse och Brattåsstiftelsen. Holmen AB är markvärd.
Publikationer
Ring, E., Andersson, M., Berg, S., Bergkvist, I., Bishop, K., Eklöf, K., Hansson, L., Hjelm, K., Högbom, L., Jansson, G. 2020. The 294 Rotflakamyran and 296 Trågalidsberget sites — A field study into the environmental impact of forwarder traffic. Skogforsk Arbetsrapport 1033-2020
Hansson, L., Šimůnek, J., Ring, E., Bishop, K., Gärdenäs, A. I. 2019. Soil compaction effects on root-zone hydrology and vegetation in boreal forest clearcuts. Soil Science Society of America Journal 83(s1): S105-S115, doi:10.2136/sssaj2018.08.0302
Hansson, L.J., Koestel, J. Ring, E. Gärdenäs, A.I. 2018. Impacts of off-road traffic on soil physical properties of forest clearcuts: X-ray and laboratory analysis. Scandinavian Journal of Forest Research 33(2): 166-177 doi: 10.1080/02827581.2017.1339121
Ågren, M., Lidberg, W., Ring, E. 2015. Mapping Temporal Dynamics in a Forest Stream Network — Implications for Riparian Forest Management. Forests 6(9), 2982-3001; doi:10.3390/f6092982
Nordlund, A., Ring, E., Högbom, L. & Bergkvist, I. 2013. Beliefs among Formal Actors in the Swedish Forestry Related to Rutting Caused by Logging Operations. Skogforsk Arbetsrapport 807, 19 pp.
Ring, E., Nordlund, A., Högbom, L., Bergkvist, I. 2014. Attityder till körskadeproblematiken i skogsbruket. Skogforsk Kunskapsbank nr 17-2014.
Projektnyheter
Nya studier i gamla hjulspår
Hjulspår fem år efter att skotaren kört på en provyta utan markskydd
Bild: Linnéa Hansson, Skogforsk
Från Norrskogs Forskningsstiftelse har vi fått medel att följa upp hur hjulspåren ser ut 6-7 år efter att körningarna med skotaren gjordes.
I början på sommaren kommer vi att mäta in hjulspåren igen och försöka förstå varför de nu ser ut som de gör.
Då och nu
Trågalidsberget två månader efter körning 2013 och samma vy i juli 2017.
Bild: Linnea Hansson, SLU
Det har nu gått fem år sedan körningen i Rotflakamyran och fyra år sedan körningen i Trågalidsberget. Vegetationen återetableras och körspåren är på vissa ställen svåra att se på håll.
Körning i Rotflakamyran ”utan skydd” 2012, samma ställe i slutet av maj 2017 och i mitten av juli 2017.
Fukt- och temperaturmätare installerade
Bild: Linnea Hansson, SLU
I maj installerades 60 fuktmätare (TDR-givare) och lika många temperaturmätare i, respektive vid sidan om, de gamla körspåren på provytorna där körningen gjorts utan markskydd.
Tanken är att fånga upp temperatur- och fuktdynamiken under en växtsäsong och använda dessa data till att få en mer heltäckande bild av hur mikroklimatet i rotzonen påverkas av körning med hjälp av hydrologisk modellering. Grundvattennivån samt väderdata har mätts nästan från starten av projektet och kommer också att användas i modelleringen.
Vegetationsinventering i ett körspår mitt i sluttningen i Trågalidsberget, fyra år efter körning.
Vegetationen i och runt körspåren inventerades också för att kunna dra ytterligare slutsatser om fuktförhållandena i de olika delarna av sluttningen, samt hur långt återetableringen av vegetationen i körspåren har hunnit på fyra-fem år.
Denna delstudie ansvarar Linnea Hansson, SLU, för.
Hur påverkas den nya skogen av skogsmaskinernas spår?
Under hösten 2016 mättes plantorna in som planterades våren 2014. Efter tre tillväxtsäsonger kan man ännu inte se några negativa effekter av körning.
Det finns snarare en tendens till att plantorna utvecklas något bättre när de planterats i mitten eller i kanten av hjulspår, oavsett hur marken har skyddats. Förklaringen kan vara att körningen orsakat en störning på liknande sätt som en markberedning, vilket gynnar plantornas tidiga tillväxt.
Men vad som händer på sikt vet man inte. När trädens rötter breder ut sig kan en eventuell markkompaktering ha en negativ påverkan på trädens tillväxt och stabilitet. Försöket är därför upplagt så att man ska kunna undersöka körningens effekter under lång tid.
Karin Hjelm, Seniorforskare
Provytorna har planterats
Provytorna planterades under första hälften av juni. Plantorna har satts i, mellan och på olika avstånd från närmaste körspår i alla provytor.
Detta upprepas utmed hela proytan, det vill säga från de torraste områdena högst upp i sluttningen till de blöta områdena längst ner. Syftet är att se hur markkompaktering, spårbildning och risning påverkar föryngringsresultatet. Därför planterar vi utan markberedning.
Ny poster - träbroar och hyggesrester minskar markskadorna
Den 22-23 januari 2014 presenterade vi en poster från projektet på konferensen ”Vattenförvaltningen i skogen”.
Konferensen som hölls i Umeå arrangerades av Skogsstyrelsen, vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten
Mätutrustning installeras
I maj installerade vi utrustning för att kunna mäta temperatur, nederbörd, grundvattennivåer med mer. Mätningarna registreras i en datalogger som vi kan kommunicera med från kontoret.
Den information som vi samlar in ska vi använda då vi bearbetar resultaten från mätningarna av exempelvis kvicksilverhalter i grundvattnet. I figuren visas lufttemperaturen under några dagar i augusti.
Ny artikel publicerad
Bilden visar röntgenbilder på porer och organiskt material i markprov från översta mineraljorden. Det vänstra provet har tagits där skotaren inte kört. Det högra tagits under ett 10 cm djupt körspår.
I juni publicerades en artikel från projektet i Scandinavian Journal of Forest Research. Artikeln undersöker vilken påverkan körning kan ha på markens fysikaliska egenskaper.
Artkeln har titeln: Impacts of off-road traffic on soil physical properties of forest clear-cuts: X-ray and laboratory analysis .
Forskare från SLU och Skogforsk har i den undersökt vilken påverkan körning kan ha på markens fysikaliska egenskaper, både genom markfyskikaliska analyser på lab och med röntgentomografi.
Studien visade att körning med en fullastad skotare påverkar markens struktur och egenskaper även på grova moräner. Det var framförallt markens förmåga att leda vatten som kraftigt försämrades av körning, vilket berodde på minskningen i den totala porvolymen och förändringar i porstrukturen, då porerna blev mindre och sämre sammanlänkade.
I väntan på fältsäsongen
Medan vi väntar på att fältsäsongen ska starta håller vi på med diverse förberedelser. Grot har transporterats till försöksområdet som ska behandlas i sommar.
Groten ska användas i behandlingen där vi skyddar marken med grot. Vi håller även på att montera och testa mätutrustning som ska installeras på försöksområdena. Mätdata som vi samlar in med denna utrustning ska skickas via mobilnätet till kontoret i Uppsala. Patrik besökte områdena och kontrollerade om täckningen är tillräcklig bra för att det ska fungera. Foto: Patrik Ryzko
Mätningar av grundvattnet
Efter körbehandlingarna i juni så har vi beställt och installerat mätutrustning på provytorna. Här nedan sätter Sten ut så kallade grundvattenrör.
I grundvattenrören ska vi ta prover på grundvattnet och mäta grundvattennivån med dataloggrar.
Prov på grundvattnet kommer vi att ta några få gånger per år medan grundvattennivån registreras automatiskt en gång per timme.
De första körningarna
I juni genomfördes behandlingarna på provytorna i det ena försöksområdet, dvs varje behandling gjordes på två provytor.
Läs fördjupning
Eftersom det regnat mycket var bärigheten låg. Det försvårade transporterna mellan vändplanen och provytorna, och i det ena försöksområdet beslutade vi att avbryta behandlingarna och skjuta upp dem tills bärigheten är högre. Resultaten från körningarna ser lovande ut.
Ris läggs ut framför skotaren. Mängden ris anpassades efter vad som bedömdes behövas för att undvika spårbildning i den nedre och blötaste delen av sluttningen. Foto: Eva Ring
Den risade provytan sedd nerifrån sluttningen. Foto: Lars Högbom
Stockbroarna läggs ut framför skotaren. Foto: Eva Ring
Stockbroar utlagda på en provyta. Foto: Lars Högbom
Skotaren körde först på provytan utan skydd och gjorde totalt sex överfarter. Sen gjordes sex överfarter på provytan med ris respektive stockbroar. Foto: Eva Ring
Skotaren höll på att köra fast då den körde på provytan utan markskydd. Foto: Lars Högbom
Ulf mäter hur mycket bränsle som gått åt efter att ha kört nerför sluttningen och upp igen med fullt virkeslass på olika underlag, dvs direkt på marken (utan skydd), på risbädd respektive på stockbroar. Foto: Eva Ring
Gustav gör en tidsstudie av varje körbehandling. Här har skotaren nått nedre delen av sluttningen på provytan med stockbroar och vänder och backar därefter upp. Foto: Eva Ring
Bearbetning pågår
Under de sex år som passerat sen skotarkörningen har kanterna på hjulspåret börjat rasa in.
Bild: Eva Ring
Mätning av spårdjup
Nu har vi börjat jämföra spårdjupen som registrerades i samband med skotarkörningen med mätningarna som gjordes i maj 2019, dvs sex eller sju år efter körningen. Då mättes återigen djupet på spåren med tumstock och registreringar av markytans position gjordes med en noggrann gps. Brattåsstiftelsen har bidragit med medel till projektet.
Det andra försöksområdet behandlas
Nu är det andra och sista försöksområdet behandlat, dvs att skotaren har kört på provytorna enligt ett detaljerat schema. Nu fortsätter vi projektet genom att följa upp hur olika variabler påverkar.
Läs fördjupning
Sten registrerar och mäter djupet på hjulspåret efter att alla sex överfarter med skotaren är gjorda.
Lars gör mätningar med en konpenetrometer för att ta reda på om marken blivit kompakterad där skotaren kört.
Ulf mäter hur mycket bränsle som gått åt vid överfarten och Sten noterar på protokollet.
Ulf kör den fullastade skotaren på en provyta där marken skyddas med ris.
Enkätstudien på gång
Nu har vi bearbetat och skrivit ett manus om resultaten från enkätstudien. Manuset är inskickat till en vetenskaplig tidskrift för granskning och förhoppningsvis sedan publicering.
Mätning av grundvattnet
I början på sommaren satte vi ner grundvattenrör på större djup för att bättre kunna följa hur grundvattnet varierar.
Här kopplas givarna till dataloggern i skåpet.
Förberedelser i fält
Projektet är nu i full gång och vi har börjat med förberedelserna inför körbehandlingarna. Mätningar ska göras innan behandling och utrustning måste installeras på provytorna.
Provytorna märks noggrant upp innan körbehandlingarna ska ske. Foto: Eva Ring
Plan sluttning i det ena försöksområdet. Foto: Eva Ring
Konvex sluttning i det andra försöksområdet. Foto: Eva Ring
Vid slutavverkningen i vintras sparades grenar och toppar, grot, i försöksområdena för att användas att köra på i behandlingsledet (provytorna) med ris som markskydd. Vi tog prov på groten i vintras och kommer att upprepa provtagningen nu i juni för att se om kvaliten är densamma som i vintras. Foto: Lars Högbom
Fortsatt analys av fältförsöken
Nu bearbetar vi resultaten från fältförsöken. Vi ska analysera spårdjup, tids- och bränsleåtgång med mer i de olika behandlingarna.
Ny rapport ute
Idag publicerades en Skogforsk Arbetsrapport med resultaten från enkätstudien.
Kontakt