Nu har vi börjat jämföra spårdjupen som registrerades i samband med skotarkörningen med mätningarna som gjordes i maj 2019, dvs sex eller sju år efter körningen. Då mättes återigen djupet på spåren med tumstock och registreringar av markytans position gjordes med en noggrann gps. Brattåsstiftelsen har bidragit med medel till projektet.

I början på sommaren kommer vi att mäta in hjulspåren igen och försöka förstå varför de nu ser ut som de gör.

Körning i Rotflakamyran ”utan skydd” 2012, samma ställe i slutet av maj 2017 och i mitten av juli 2017. 

Tanken är att fånga upp temperatur- och fuktdynamiken under en växtsäsong och använda dessa data till att få en mer heltäckande bild av hur mikroklimatet i rotzonen påverkas av körning med hjälp av hydrologisk modellering. Grundvattennivån samt väderdata har mätts nästan från starten av projektet och kommer också att användas i modelleringen. 

Vegetationsinventering i ett körspår mitt i sluttningen i Trågalidsberget, fyra år efter körning.

Vegetationen i och runt körspåren inventerades också för att kunna dra ytterligare slutsatser om fuktförhållandena i de olika delarna av sluttningen, samt hur långt återetableringen av vegetationen i körspåren har hunnit på fyra-fem år.

Denna delstudie ansvarar Linnea Hansson, SLU, för.

Artkeln har titeln: Impacts of off-road traffic on soil physical properties of forest clear-cuts: X-ray and laboratory analysis .

Forskare från SLU och Skogforsk har i den undersökt vilken påverkan körning kan ha på markens fysikaliska egenskaper, både genom markfyskikaliska analyser på lab och med röntgentomografi.

Studien visade att körning med en fullastad skotare påverkar markens struktur och egenskaper även på grova moräner. Det var framförallt markens förmåga att leda vatten som kraftigt försämrades av körning, vilket berodde på minskningen i den totala porvolymen och förändringar i porstrukturen, då porerna blev mindre och sämre sammanlänkade.

Läs studien här

Det finns snarare en tendens till att plantorna utvecklas något bättre när de planterats i mitten eller i kanten av hjulspår, oavsett hur marken har skyddats. Förklaringen kan vara att körningen orsakat en störning på liknande sätt som en markberedning, vilket gynnar plantornas tidiga tillväxt.

Men vad som händer på sikt vet man inte. När trädens rötter breder ut sig kan en eventuell markkompaktering ha en negativ påverkan på trädens tillväxt och stabilitet. Försöket är därför upplagt så att man ska kunna undersöka körningens effekter under lång tid.

Här kopplas givarna till dataloggern i skåpet.

Detta upprepas utmed hela proytan, det vill säga från de torraste områdena högst upp i sluttningen till de blöta områdena längst ner. Syftet är att se hur markkompaktering, spårbildning och risning påverkar föryngringsresultatet. Därför planterar vi utan markberedning.

 Konferensen som hölls i Umeå arrangerades av Skogsstyrelsen, vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten

Ladda ned postern.

Läs den på Kunskapsbanken.

Den information som vi samlar in ska vi använda då vi bearbetar resultaten från mätningarna av exempelvis kvicksilverhalter i grundvattnet. I figuren visas lufttemperaturen under några dagar i augusti.

Groten ska användas i behandlingen där vi skyddar marken med grot. Vi håller även på att montera och testa mätutrustning som ska installeras på försöksområdena. Mätdata som vi samlar in med denna utrustning ska skickas via mobilnätet till kontoret i Uppsala. Patrik besökte områdena och kontrollerade om täckningen är tillräcklig bra för att det ska fungera. Foto: Patrik Ryzko

I grundvattenrören ska vi ta prover på grundvattnet och mäta grundvattennivån med dataloggrar.

Prov på grundvattnet kommer vi att ta några få gånger per år medan grundvattennivån registreras automatiskt en gång per timme.

Provytorna märks noggrant upp innan körbehandlingarna ska ske. Foto: Eva Ring

Plan sluttning i det ena försöksområdet. Foto: Eva Ring

Konvex sluttning i det andra försöksområdet. Foto: Eva Ring

Vid slutavverkningen i vintras sparades grenar och toppar, grot, i försöksområdena för att användas att köra på i behandlingsledet (provytorna) med ris som markskydd. Vi tog prov på groten i vintras och kommer att upprepa provtagningen nu i juni för att se om kvaliten är densamma som i vintras. Foto: Lars Högbom